måndag 4 maj 2015

Det där givande och svåra med att ha så bra vänner

Känner sådan tacksamhet till flera av mina nya vänner för den villkorslösa vänskap de ger. Jag lider fortfarande av sviterna efter gymnasiet när jag tappade kontakten med min dåvarande bästa vän och trodde att flera av mina nya vänner var bättre vänner än vad de nog såg mig som. Det låter kanske elakt att skriva så här, men det var så det kändes då. Nu i efterhand kan jag förvisso se andra orsaker till att jag ofta blev tredje och femte hjulet, till exempel det här att jag var den enda som inte hade någon partner och behövde vänner så mycket mer. Jag kan inte skylla på någon att det sårade när jag frågade om vi skulle gå ut en kväll och vännerna svarade att de inte hade råd, för att höra veckan efter att de varit ut ändå. I efterhand hade jag uppskattat ärlighet mer, men troligen hade jag sårats mer av det. På de viset är det tur att jag alltid haft familjen och mina syskon nära, men även att jag haft mina drömmar, att jag siktade uppåt och långt bort. 


Jag minns min första tid i USA, när mina nya USA-vänner började ringa till mig och jag kände mig så förvånad att folk faktiskt ville det. Efter USA har det bara blivit bättre, av någon anledning tycks jag ha lätt för att hitta de finaste människorna och de finaste vännerna, trots att jag är blyg. När jag tappat vänner har det mestadels berott på att de flyttat eller jag flyttat. Med Facebook har saker blivit så himla mycket enklare. Jag har hittat tillbaka till gamla barndomsvänner, men även lyckats hålla kontakten med så många av de nya. Det stora provet för mig nu blir mitt 35-års kalas. Kommer det att vilja komma några upp hit?! Jag sätter verkligen prov på mitt mod här, för enklast hade ju varit att inte anordna något, men någonstans så känner jag att en gång måste jag få våga ha ett kalas också. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fullspäckad helg i bergslagen

Det var planerat sedan länge att jag skulle åka hem till Dalarna den förra helgen. Tanken var från början att jag skulle ha mina semestervec...