Lördagstankar

Jag upptäcker så sällan nya artister och ny musik nu för tiden att det blir så mycket större när jag väl gör det. Faktiskt var det boken jag läser som tipsade om detta band och denna låt. Nu gillar jag studioversion bättre, eftersom den blir lite synthigt housigt dramatiskt, men den här avskalade versionen är också fin.

Boken är förresten ganska fin också, ska bli spännande att se vilka vändningar som väntar och om den faktiskt kan överraska i slutet.



Lite småhäftigt, men jag blev tydligen befordrad till någon form av "elitdansare" igår på stadshusfesten. Jag är definitivt ingen elitdansare, men om man jämför mig med de där som aldrig dansar nykter, eller de där som älskar att dansa, men inte gått några kurser, då är jag kanske en elitdansare. Det var definitivt en isbrytare i varje fall. Fick prata med kollegor jag inte alls hunnit prata mycket med och bli uppbjuden av några jag inte trodde jag skulle bli uppbjuden av (en gick ner på knä och skitsamma att jag inte hann dansa med den andra, även om jag verkligen hade velat det).

Inte i toppform i dagsläget

Har känt mig liksom loj och uppgiven idag. Jag tycks glömma saker sekunden efter att de sägs, kommer förvisso på det mesta tillsist ändå när jag sätter mig och skriver rent det jag kommer ihåg, men det känns ändå inte så där himlars bra. Tillät mig att sova en timme längre än vanligt i morse för att jag vaknat mitt i natten pga stress i kroppen, så jag inser ju att jag kanske inte är i toppform i dagsläget. Men det är en konstig känsla jag har. För jag känner mig inte ledsen, jag har egentligen ingen oro i kroppen - mår, förutom en mage som inte gillar mig just nu (vet inte om det var mitt försök att inte äta mjukt bröd på 10 dagar som ställt till det), bra. Jag är trött, men har tagit mig tid varje dag och tränat yoga, så pass att jag har lite smått träningsvärk varje dag - vilket jag gillar. För det innebär ju att träningen tar. Men ändå sitter jag här nu och orkar inte riktigt tänka alls. Jag längtar efter sängen, efter att få sova. Jag är otroligt godissugen trots att jag nyss ätit en smörgås. Sitter i en av de stora salarna på Folkets hus i Kiruna och ska snart få lyssna på ännu en författarföreläsning.

Förlåt alla kollegor om jag inte tycks lika glad och med de här dagarna, jag gillar ju er alla så himla mycket, men börjar fasa för att jag snart måste säga hej då. Min ovisshet över vart jag vill vara är inte heller kul att brottas med. För jag är så himla osäker på om det är här jag ska vara. Jag är rätt säker på att det inte är Luleå i varje fall, men jag tror inte det är Kiruna heller - så vart ska jag vara? Vart vill jag bo? Vad är viktigt för mig? Vad värderar jag mest i livet just nu?

Instagramtips!

http://instagram.com/kit_mat

Ärligt talat - det här kan vara det bästa jag följer på instagram. Har inte provat att laga något än, men det är bara en tidsfråga! Så mycket som kittlar smaklökarna. 

En sådan där lite arg lista

Min äckligaste mat:

Korv, all sorts korv. Man kan ev. kamouflera falukorv i en korvstroganoff om det är massvis med sås och äts med pasta, men det är väldigt väldigt sällan det äts. Nej, korv kan jag klara mig utan.

Hatväder:
Varmt, dammigt och vindstilla - puh, då stänger min hjärna av och allt blir bara eländigt. Nej, tack säger ja...

Då tappar jag humöret helt och hållet:
På möten när ingenting händer, när inga beslut tas, när samtalsämnena inte alls handlar om det vi ska prata om, eller när det ligger bråk i luften. Tappar också humöret när planer ändras snabbt - blir snabbt arg när folk hör av sig i sista sekund för att avboka/omboka saker, det är riktigt jobbigt för en person med högkänslighet, särskilt när jag planerat och ställt mig in på vad som ska hända och så ändras det. 

Sämsta musiken:
Monoton hiphop utan melodi, sönderveilad RnB, mogen dansband och gyllene tider.

Värsta tiden på dygnet:
På natten mellan 2 och 4 - när man måste sova, men inte kan.

Mitt sämsta humör:
När jag är trött och hungrig och det kryper i kroppen.

Sämsta grejen jag äger:
I dagsläget kan jag bara komma på mitt soffbord, som jag förvisso inte betalat själv, men som jag äger. Det är alldeles för högt - så om jag har något på det så skymmer det teven. Måste göra mig av med det...

Värsta personlighetsdragen:
Antagligen att jag har så svårt att se vad som behöver göras i en situation om jag inte gjort samma sak förut eller om någon inte berättar för mig vad jag ska göra. Ber om ursäkt för det, att jag ibland bara står still och inte hjälper till...för jag ser inte.