måndag 23 januari 2017

Att leva med dålig självkänsla och dubbla budskap


Alltså jag förstår ju att jag kanske förmedlar dubbla budskap genom att jag samtidigt som jag uppmuntrar folk till att älska sig själva och sin kropp hur man än ser ut, själv valt att gå ner i vikt med viktväktarna. Framförallt eftersom jag vet att tjock inte behöver betyda ohälsosam och otränad, samt att smal inte behöver betyda hälsosam och vältränad.

Jag har ett bra exempel på nära hemmaplan på en människa som både sprungit maraton och åkt Öppet spår otaliga gånger, men aldrig varit någon trådsmal människa och hon ska aldrig vara det heller. Men något i samhället har fått henne att tro att hon inte duger, att hon inte är vacker, att hon ska se ut på något annat vis. Och jag blir så arg på detta. Inte bara för att den här samhällssynen överförts även på mig att känna att jag inte duger, men framförallt för att den här personen är otroligt vacker och omtyckt och att hon inte borde fortsätta trycka ner sig själv för att hon inte går ner i vikt. Jag skäller ut henne ibland för att hon kan börja ett samtal med att säga att hon är tjock och äcklig och ful. Jag känner igen de här orden från mig själv, jag har själv uttryckt dem otaliga gånger och hatat mig själv. Men jag är på väg upp och då ser jag även det sjuka i att ständigt tänka så här. Att känna sig värdelös, trots att man är fantastisk. Man väljer själv hur man väljer att se sig själv, men en människa med dålig självkänsla är svår att övertyga. Särskilt när man så länge stängt av en del av sig själv och blivit blind.

Att jag förbättrat min självkänsla på vissa plan, gör inte att jag än tror på att jag är vacker. För tyvärr har 20 år av att inte ha blivit sedd av dem jag vill bli sedd av fått mig att tro att ingen kommer vilja ha mig, någonsin. Jag fattar ju att jag också på grund av detta byggt en mur omkring mig som ingen vettig människa orkar riva ner och eftersom jag är blind och inte kan se om någon visar intresse så kan jag ju inte öppna upp porten heller. Det blir en ond cirkel.

Det jag vill förmedla med detta inlägg är att ni med barn ska vara så otroligt försiktiga med vad ni säger när era barn hör er. Prata inte om att gå ner i vikt när barnen hör. Kommentera inte folk på teven med elaka fördomsfulla kommentarer, utan diskutera istället med barnen om de skulle säga något "elakt" om personerna de ser.

Jag läste en gång boken Shrek för barn på en förskola jag jobbade och barnen började skratta och göra lustiga ljud när Shrek träffade sin själsfrände och uttryckte det som att de var otäcka och fula och dumma. Jag hade lätt kunnat skratta med dem och befäst deras mening om att "fula" människor är mindre värda och förtjänar inte att bli förälskade, men istället ledde jag in dem på diskussionen om att de hade hittat varandra och blivit förälskade. Barnen slutade att skratta och jag såg hur de funderade mycket och nickade, att de var missförstådda, att så klart så blev de kära och att det var helt rätt. Barnen gick efter vilan ut och började rita sina egna berättelser och jag kände mig nöjd.

Fullspäckad helg i bergslagen

Det var planerat sedan länge att jag skulle åka hem till Dalarna den förra helgen. Tanken var från början att jag skulle ha mina semestervec...